”Hur svårt kan det vara att upptäcka matchfusk, det är väl supertydligt om någon gör ett självmål?”

Frågan är berättigad för någon som inte är insatt i matchfixning, eller överhuvudtaget spelar på idrottsresultat.

Men matchfixning behöver inte ta sig sådana drastiska uttryck som ett självmål. I stället kan det handla om skenbart oskyldiga saker som händer under matchen.

Kommer spelare X få ett gult kort under matchen? Hur många hörnor kommer det bli i andra halvlek? Hur många insparkar i första halvlek? Eller kommer det bli fler eller färre än fem mål sammanlagt i matchen?

En par missade passar som leder till inkast kanske verkar oskyldigt. Men om oddsen plötsligt blivit höga på att det ska bli ett visst antal inkast i matchen så kan det finnas skäl att dra öronen åt sig.

Sportradar är ett av de företag som levererar odds och datatjänster. Genom sina system kan de se om vissa matcher plötsligt uppvisar ett avvikande spelbeteende. Och de kunde även rapportera till Spelinspektionen att en match i OBOS Damallsvenskan 2022 i snitt omsätter cirka 20 miljoner kronor, och att cirka 12 miljoner av den omsättningen kommer från den asiatiska spelmarknaden.

Jens Littorin, DN-journalist och författaren bakom två omtalade böcker om matchfixning, konstaterar att spellagstiftningen som infördes i Sverige 2019 varit bra, men att svårigheten är de spelbolag som inte omfattas. Antingen för att de är helt illegala eller till exempel har sina säten i Asien. Men det är bara en av svårigheterna, menar Jens Littorin.

”Det är en sak att se oddsen utvecklas innan en match, då finns tid att reagera och varna klubbarna för att det finns risk för matchfixning redan innan. Men svårigheten ökar med live-bettingen. Då kan man kontinuerligt spela under matchen, till exempel på vändningar. Om det står ett-noll i halvlek kan det plötsligt dyka upp stora insatser på att matchen kommer vända och sluta 1-4. Då är det svårt att agera i tid.”